I Santiago ägnade vi vår första dag åt att strosa runt i centrum och besöka historiemuseum. Tyvärr var texten i muséet på spanska så det blev mer ett titta-besök, eftersom vår spanska (i alla fall Emma och Susannes) är nästintill icke-existerande. På kvällen träffade vi en svenska från Stockholm på hostelet. Hittills har vi inte träffat många svenskar så vi blev väldigt förvånade när någon plötsligt förstod vårt "hemliga" språk. Men det var trevligt att få prata lite på svenska. Klara, som hon hette, berättade att hon hade seglat över Atlanten för att komma till Sydamerika, häftigt!
I torsdags mötte vi upp en Santiago-bo, Nathalie, som vi lärde känna i Uruguay. Hon tog med oss till en marknad med handgjorda kläder, smycken och prylar i stadsdelen Santa Lucia. Ponchos, vantar och raggsockar av Alpaca-ull och fina smycken av Lapis lazuli (blå bergart som förekommer endast på ett fåtal ställen i världen däribland Chile) var det som fångade vår uppmärksamhet mest.
Det blev lite mer spännande än önskat då vi skulle hitta lunch efter marknaden. Skolorna hade precis börjat igen efter sommarlovet och en del studenter tog tillfället i akt att demonstrera för gratis utbildning. Problemet var att de inte gjorde det på ett lugnt sätt utan kastade stenar. Polisen i sin tur var väldigt läskig med sina militärfordon mitt i gatan. De sprutade ut vatten och någonting annat som gjorde det svårt för oss att andas, var strävt i näsan och fick oss att hosta. Men vi tog oss snabbt bort från det värsta tumultet.
Till lunch åt vi självklart något typiskt för Chile, och självklart innehöll det avokado. Det var en completo italiano som i princip består av korv med bröd, tomat, majonäs och massor av avokado. Gott! Mätta i magen besökte vi ett konstmuseum och klättrade upp för trapporna till toppen av Cerro Santa Lucia, vackert! Det är en kulle i centrala Santiago med en mur som är utsmyckad som ett sagopalats. Där testade vi också något typisk chilienskt, Mote con huesillo. Vet inte om man ska kalla det för en dryck eller maträtt, är något mitt emellan. Längst ner i glaset häller man i skalade vetekorn, sedan en torkad och sockerkokad persika och till sist saften från kokningen av persikan. Var faktiskt gott även fast persikan såg ut som en råtthjärna.
Mote con huesillo |
Vi hann också med att ta en fika på ett mysigt kafé i ett kvarter i närheten, självklart ingick avokado även i den. Sedan bar det av hem till Nathalie och hennes familj som bjudit in oss till deras hem för två nätter. De bor en bit utanför Santiagos centrum, i stadsdelen Maipu. När vi kom dit blev vi välkomnade med öppna armar av Nathalies föräldrar Nelson och Ines och syster Paulina. De bjöd oss på once, en andra frukost som man äter på kvällen efter att man kommit hem från jobb och skola. Det var väldigt gott för vi fick både ost och skinka till brödet, inte bara dulce de leche (kola) som vi brukar på alla hostel-frukostar. Även hunden Coffee var med i välkomnandet. Hans namn reflekterar hans personlighet och en livligare hund får man leta efter. Han blev så ivrig och nervös när vi kom så att han kissade på sig!
I fredags stannade vi kvar i Maipu och Nathalie visade oss runt i området. På förmiddagen gick vi till en frukt- och grönsaksmarknad. Alla frukter och grönsaker är så stora, saftiga och smakrika här! Vi köpte en hel del avokado, plommon, kaktusfrukt som kallas tuna och några gurkfrukter=pepino frutas. Det är nog inte så många turister som tar sig ut till Maipus lokala marknader för vi fick en hel del rop från både små och stora killar efter oss.
Efter marknaden besökte vi ett gigantiskt tempel (80 meter högt) som har formen av Chiles helgon, Virgen del Carmen (Jungfru Maria). Vi fick en rundtur i templet av en mycket entusiastisk och pratglad guide (Marcelo) som berättade att templet ligger beläget på den plats där chilienarna med Argentinas hjälp slog spanjorerna 1818 vilket skapade den självständiga staten Chile. Han var nog inte så van vid europeiska turister för han ville ta ett kort tillsammans med oss efteråt så att han kunde visa prästen. I anslutning till templet fanns ett colonialt museum med massa vackra gamla möbler, kläder, vagnar och tavlor. Emma och Susanne fick möjlighet att leka colonial-överklass-människa.
På kvällen åkte vi till ett köpcenter och för att Emma och Sara ville köpa massa skor som kostar tredubbelt så mycket i Sverige. Shopping-utmattade slutade kvällen i två stora kulor glass per person (=4 kulor för att mannen bakom disken var väldigt snäll).
Imorse var det så tags att ta farväl av hela familjen som varit så gästvänliga mot oss. Lite trist var det men kommer försöka hålla kontakten och om de kommer till Sverige någon gång hoppas vi få visa upp kära Göteborg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar