Förra lördagen kom vi fram till Valparaíso efter en kort bussfärd från Santiago. Där hade vi sagt hejdå till Nathalie och hennes familj, det kändes som vi hade känt henne för alltid fast vi bara varit där två dagar. Vi visste att vi skulle sakna henne.
Vi kom fram till ett färgglatt hostel med möjlighet till att öva på sina cirkuskonster, för från taket hängde bland annat en trapets där Emma provade sina färdigheter.
Efter att ha tagit lite ledigt från turistandet på eftermiddagen gick vi ut på kvällen för att prova empanadas, det är en slags pirog som är väldigt vanliga i Chile, och lite lokal öl. Efter att ha upptäckt att detta var en omöjlig kombination att hitta på samma ställe köpte vi med oss empanadas till en bar. Efter ett tag kom en kille fram till oss och frågade om vi kunde översätta en dikt till engelska för hans vän. Tyvärr hade han inte riktigt hittat rätt för våra spanska kunskaper är väldigt begränsade. Men det visade sig att han kunde lite tyska och liten engelska så genom att använda oss av tre språk kunde vi ändå förstå varandra. Han var väldigt passionerad kring kultur och yoga, som sagt var hans vän poet och hennes pojkvän var konstnär så man kan ju lugnt säga att vi fick se att Valparaíso är en verkligt kulturell och bohemisk stad. Vi provade också Valparaísos speciella drink som var rött vin med ananasglass den hette Boroña. Tror det kan bli en ny favorit.
På söndagen var vi laddade för att se Valparaíso. Vi började vandra runt och titta på de fantastiskt fina graffitimålningarna och utsikten över Valparaíso och Viña del Mar som ligger alldeles bredvid. När vi gick träffade vi också en ny liten kompis som var så otroligt söt. Efter att ha gått ett tag i Valparaísos backar kom vi fram till Pablo Nerudas hus. Han var en mycket känd poet från Chile som fick Nobelpriset 1971. Han var också medlem i det socialistiska partiet och var ambassadör i Frankrike, men han dog 1973. Han har lämnat efter sig tre mycket fina hus som numera är museum, ett i Valparaíso, ett i Santiago och ett på Isla Negra. Det var färgglatt och med fyllt med saker han samlat på sig från hela världen. Det var intressant att titta på och alla fick en inspelad guidad tur att lyssna på men tyvärr fick vi inte ta några foton.
Pablo Nerudas hus La Sebastiana |
Innan vår buss till Caldera gick hade vi bestämt oss för att gå ut och äta fisk. Vi gick till området där de bästa restauranger låg och en kille med en meny berättade om ett ställe som låg lite avsides men med en fantastisk utsikt och väldigt god mat. Det lät bra så vi gick dit och utsikten var verkligen super, även maten, inredningen och servicen var väldigt bra. Vi åt en vit fisk som vi inte riktigt vet vilken det var men det var mycket god tillsammans med en svamprisotto och ett gott vitt vin. Ett väldigt bra avslut på vår vistelse i Valparaíso.
Gymnastiktakterna sitter i Emma ;). Kunde du inte tagit med honom hem... Kramar till Er alla från ett kallt Göteborg där det inte känns som om våren någonsin ska komma.
SvaraRaderaNär du kommer hem Emma, blir det champagnebaren som jag var på igår!