Vi ankom till Piura den 12 april efter att ha flugit dit med mellanlandning i Lima. På Limas flygplats uppdagades det att vi hade fått kändissällskap. Det var "Club Alianza Lima", Perus bästa fotbollslag, som skulle ta flyget för att spela match mot César Vallejo (en match som de förlorade med 0-1).
Den första bilden av Piura var inte direkt positiv. Vi ankom sent så det var en mörk och ocharmig stad vi möttes av, men som tur var var det bara en natt vi skulle spendera där för att kvällen efter korsa gränsen till Ecuador. Eftersom Piura var en tråkig stad utan något att göra förutom att äta, spenderades mycket tid på olika caféer och restauranger.
Efter att ha åkt buss en hel natt ankom vi i Guayaquil, Ecuadors största stad. Det kändes direkt att vi kommit närmare Karibien på vädret, ljuset, färgerna, palmerna och byggnaderna. Vi fick också intrycket att Ecuador var mer modernt. Det kunde exempelvis märkas på flodpromenaden Malecón 2000, vilken vi strosade längs med på söndagseftermiddagen. Den var full med folk på familjeutflykt och bland annat bjöds vi på en uppvisning av sjömännen på det stora segelfartyget som låg längs med kajen. Det vi inte gillade med Guayaquil, som märktes av hela vår vistelse där, är att det var väldigt svårt att hitta bra, genuina restauranger. Detta gjorde att vi första dagen åt på McDonalds och Pizza Hut, gott men inte direkt unikt för Ecuador! Till frukost dagen efter fick vi däremot testa en "Bolón", en stekt boll bestående av banan, fikon och ost. Intressant!
Samma dag promenerade vi upp 444 steg i färgglada Cerra Anna, för att mötas av en fantastisk och långtgående utsikt över blandningen av moderna och gamla hus i Guayaquil. Vi satte oss på en bänk bredvid fyren och kapellet uppe på toppen och blev kvar där tills det skymde. (Tyvärr finns inga bilder till följd av en minneskortsolycka, förhoppningsvis kommer det senare = när vi kommit hem.) Dagen efter flög vi till Galapagos! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar